Webbtjänster är en klurig definition. Många mindre kunniga nätanvändare slänger ur sig ordet lite hur som helst, men vad är det egentligen begreppet handlar om? Ett försök till förklaring är att det rör sig om webbaserade datorprogram som har förmågan att kunna arbeta och kommunicera med andra datorburna webbtjänster. Denna typ av tjänster agerar på ungefär samma sätt som när vi själva surfar till olika webbsidor.

Om vi nu vidgar begreppet webbtjänster till att omfatta all den trafik som sker i tjänstens tecken på internet så hamnar vi i ett område som brukar kallas outsourcing. Outsourcing är ett sätt för företag av olika slag att engagera digital arbetskraft med dåliga arbetsvillkor från länder utanför Europa, där andra arbetsgivarvillkor råder. Nu står inte alla företag som tar outsourcing i anspråk för dåliga arbetsvillkor, men tillräckligt många arbetsplatser har inte samma arbetsskydd och rättigheter som i till exempel Sverige. Outsourcing har vuxit till en betydande arbetsbransch i länder som exempelvis Indien och fastän de anställda jobbar under sämre villkor så är det ett eftertraktat arbete.

Webbtjänster som utförs av välutbildad personal

När det gäller webbtjänster utförda med hjälp av outsourcing så väljer fyra av fem svenska företag att vända sig till indisk arbetskraft. Anledningen till detta är inte bara att Indien är ett land, där engelska sedan kolonialtiden är ett av de officiella språken, utan även av andra skäl. Utbildningsnivån på arbetskraften är mycket hög och infrastrukturen vad gäller internet är väl fungerande. Dessutom är landet vänligt inställt mot näringslivet och erbjuder stabila arbetsvillkor även för utländska företag. Ytterligare en komponent som gör indisk digital arbetskraft populär är att outsourcingen här redan har några år på nacken. Tyvärr är en bidragande faktor till attraktiviteten att timlönen är låg.